Jag kommer ihåg det som du sa.

Du kanske har rätt, vänner är det vi ska vara.

Jag accepterar allt du säger och allt du sagt.

Jag förstår om du ser oss olika, som dag och natt.

Jag vill inte verka hård, men alla svåra och hårda

nätter som jag gick igenom och kommer ihåg ,

är något jag aldrig vill uppleva igen.

Jag biter ihop, accepterar att du är min vän.
Lite skrattretande egentligen, allt som har hänt mellan oss.

Du lärde mig mycket, fick mig att bli starkare.

Du blev min drog och jag var din knarkare.

Det är alltid med Louise som telefonsamtalen bryts typ

femtonhundra gånger. Våra telefoner måste hata oss..